Hoppsan, bilden är visst skyddad ;)

I Strömmen finns elen…

2015/02/14 , , Per Engström

141025_liugenerator-1Tänk att utrustningen än idag, 108 år efter installationen, fortfarande finns kvar mer eller mindre komplett. Teknik som var high tech i början av förra seklet och så tydligt visar med vilka medel man på den tiden utvann kraft ur Motala Ström. Det är alltså inte fråga om utrustning som samlats in och byggts upp igen på något museum. Nej, generatorer med reglerutrustning och eltavla står kvar i de lokaler de en gång installerades i, precis som när man gick därifrån och stängde dörren bakom sig för många år sedan. Den är egentligen inte unik på något sätt, denna lilla kraftstation. Det är mer möjligheten att direkt från gatan kliva in i en tidig, osminkad 1900-tals teknikmiljö som låtits förfalla, som gör den intressant.

141025_liugenerator-7Tillverkare av generatorerna var förstås Allmänna Svenska Elektriska AB, eller ASEA som det förkortas. Turbiner med reglerutrustning levererades av Kristinehamns Verkstäder. På märkplåtarna kan man läsa att tillverkningsåret var 1907. Kristinehamns Mekaniska Werkstad grundades 1859 som Christinehamns Jernvägs Mekaniska Werkstad. Tillverkningen var i början inriktad på lok och järnvägsvagnar. 1897 övertogs företaget av Karlstads Mekaniska Werkstad, som 1902 förlade sin tillverkning av vattenturbiner till verkstaden i Kristinehamn.

141025_liugenerator-12På golvet ligger en uppsättning ledskovlar till Francisturbinerna kvar, påminner lite om stora tegelpannor till utseendet. Dessa styrde vattnet in på själva turbinskovlarna och justerades för olika flödes- och effektförhållanden. Eltavlan i marmor med fasdon och knivbrytare, instrument för övervakning av effekt, ström, frekvens och spänning står kvar. På märkskyltarna på generatorerna står det att läsa att de genererade en effekt om 400 hästkrafter styck. Det innebär alltså en effekt om knappt 1 MW för hela anläggningen.

Varvräknarnas gradering går upp till 2000 rm/min, eller rpm som det förkortas på engelska (tänk att det fanns en tid då vi använde vårt eget språk med lånade ord och förkortningar på ett mer sansat sätt än idag). Generatorernas märkspänning var på 380 V, märkström 510 A och frekvensen låg på 60 Hz.

141025_liugenerator-19Generatorernas rotorer går ner i ”brunnar” i golvet. Eftersom vi här befinner oss på en nivå som är under vattennivån i Strömmen utanför väggen, har vatten trängt in lokalen och de nedersta delarna av generatorernas lindningar har nog full jord vid det här laget, lindrigt sagt. Men det gör inget. Generatoraxlarna har skurits av och kanaIerna som ledde vattnet till turbinerna är igenfyllda. Den här kraftstationen kommer aldrig att alstra någon ström igen. Härifrån sett är närmaste ström den som flyter förbi på andra sidan väggen, Motala ström.

För att få lite perspektiv på det hela kan nämnas att Holmens kraftverk ett hundratal meter uppströms från f.d. YFA, har en effekt på 29 MW med en normal årsproduktion på 112 GWh/år. Även det en blygsam siffra om man ställer det i jämförelse med de stora kraftverksjättarna upp i norr.

141025_liugenerator-9

På lite håll kan du se det jag talar om även om dörrarna in till rummet är låsta. I det här fallet är dörrarna nämligen av glas. Du kan själv ta en sväng ner till gamla YFA:s kraftstation i källaren av Campus Norrköping och kika in i rummet genom dörrarna. Ett rum som med sitt vackra klinkersgolv och gjutjärnstrappa kanske vore värt att bevara, om inte annat för det museala. Men det är klart, det går ju inte att spara på allt bara för att det blivit gammalt. Och dessutom finns det väl ett otal källarutrymmen utmed Strömmen, där turbiner och annan industrihistorisk utrustning ännu inte röjts undan.

141025_liugenerator-20Jag vill passa på att tacka Anders Nilsson på LiU som öppnade dörren och lär mig fotografera YFA:s gamla kraftcentral.

Leave a comment