Hoppsan, bilden är visst skyddad ;)

Föräldrarollen förändras…

2015/06/14 , , Per Engström

Nu är studentveckan definitivt över. Detta inlägg är av en mer personlig karaktär och sista inlägget i min trilogi om sonens studentvecka. Det handlar ju givetvis om utspringet från hans skola, Ebersteinska Gymnasiet i Norrköping. Med näst intill mangrann uppslutning av släkt och vänner tog han så emot folkets jubel. Strax innan utspringet mottog han förstås också sitt betyg, kvittot på att hans studier under tre år på det naturvetenskapliga programmet blivit godkända.

150612_studentfest-198

Nu är vår son gymnasieutbildad och snart på väg att lämna boet. Jag skulle ljuga om jag påstod att det inte känns i en faders hjärta. Det känns vemodigt att grabben nu står i begrepp att lämna hemmet. Men jag är stolt över att sonen klarat sina studier så bra som han gjort och lycklig över att han har hälsan, är en stabil vuxen människa med gott självförtroende, har goda vänner och inte minst, framtidsplaner.

150612_studentfest-126

Den gångna veckan har för hans och övriga blivande studenters del inneburit ett långt farväl av sina studiekamrater. Ett farväl som gått i sommarens och festandets glada tecken, med mycket aktiviteter som blir ett minne för resten av hans liv. Minnen som han eventuellt kommer plåga sin avkomma med och själv få höra: ”A´ men pappa, det där har vi hört tusen gånger!”

150612_studentfest-36

Jag fick den stora ynnesten att närvara vid valda delar av ungdomarnas aktiviteter i egenskap av fotograf. Inte så att jag deltagit, bara betraktat dem litet diskret så där på avstånd och i möjligaste mån försökt att inte synas. Mycket noga med att inte göra intrång på hans, eller någon annans integritet. Jag vill tillägga att jag uttryckligen frågat om hans tillåtelse.

150612_studentfest-72

Tiden är nu över då jag kan ta vårt dagliga umgänge för givet, eller att få närvara vid varje givet tillfälle. Den tid då det varit min skyldighet att som far ledsaga honom till och från olika evenemang, eller i ett större perspektiv, ledsaga honom genom livet. Det som är varje förälders underbara skyldighet för att skapa en trygg tillvaro och på så sätt ge barnet en inre säkerhet inför dess steg ut i livet som vuxen. Från och med nu gäller det att fråga först, eller få en inbjudan för att umgås. Men förändras föräldraskapet egentligen? Man är ju ändå förälder hela livet ut och ens barn är ens barn för alltid. Jag kan bara hoppas att jag även i framtiden får vara ett stöd för min son och hjälpa honom i den mån jag kan och i den mån han behöver min hjälp.

150612_studentfest-62

Men studentveckan då, hur var det med den? Lagom till veckan kom sommaren, perfekt timing och ungdomarna så väl förunnat. Vad går väl upp mot fest i glada vänners lag under varma sommardagar? För egen del innebar studentveckan en hel del bestyr, och för studentens mor, inte minst. Praktiska som vi är i hemmet har arbetsfördelningen varit traditionell och inneburit att vi fördelat sysslorna efter kunskap.

150612_studentfest-204

Ja, vi är båda pinsamt medvetna om att det i vårt fall inte är politiskt korrekt, men för att skapa bästa förutsättningarna för en lyckad studentmottagning fick det bli så. För undertecknad innebar detta att se till att de båda veteranbilarna skulle fungera efter många års avställning, medan modern, tillsammans med min kära faster och farbror stod för mat och dryck.

150612_studentfest-176

Utan att egentligen vara curlingföräldrar har vi hämtat sonen på nätterna från de olika begivenheterna. Han tyckte nog att han lika gärna kunde tagit taxi hem men vi har alltså velat hämta och se till att grabben kommit hem hel. Hönsföräldrar? Ja kanske, men det bjuder vi på.

150612_studentfest-224

Fontänbad med nässkrap, tältande utanför skolan, volleyboll, champagnefrukost och slutligen den stora festen hemma i trädgården. Så här i efterhand, när dammet lagt sig och alla gäster åkt hem, verkar det som den nyligen utexaminerade studenten haft en fin studentvecka och uppskattar sin omgivnings ansträngningar för att ge honom hans speciella dag.

150612_studentfest-326

Nu kan jag bara konstatera, att det kommer att kännas tomt och ensamt i och med att min bästa vän flyttar efter nitton år under samma tak. Till sist återstår bara för mig att säga: Jag önskar dig all lycka Jakob, min älskade son. Tack för att du är du. Och du, var rädd om dig där ute.

Leave a comment

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.