Hoppsan, bilden är visst skyddad ;)

Ståhlbom, med rent mjöl i påsen…

2015/03/30 , , Per Engström

En spännande byggnad som varit låst i decennier. Visserligen öppnad ett par gånger för ett och annat kulturevent, men annars låst och bommad för allmänheten.

150328_ståhlbomskvarn-76

Byggnaden har gäckat min nyfikenhet ända sedan 1982 då jag som nyinflyttad till Norrköping såg fastigheten för första gången. Utmed en litet undanskymd före detta industrigata, tronar fastigheten sedan länge i sin ensamhet på ena sidan av Västgötebacken då kvarteret idag till största delen består av rivningstomter. Men gatan är än idag livligt trafikerad i det att den utgör en förbindelselänk mellan Kungsgatan och City och byggnaden jag talar om, är förstås silon till Ståhlboms Kvarn.

150328_ståhlbomskvarnexteriör-1

150328_ståhlbomskvarnexteriör-3

150328_ståhlbomskvarnexteriör-2

150330_ståhlbomsritninar-5

150330_ståhlbomsritninar-7

Det skrevs den 30 april, 1925 i almanackorna då ett entreprenadkontrakt undertecknades av Ståhlbom & Co som byggherre och AB Armerad Betong i Malmö som entreprenör. Kontraktet gällde uppförandet av en silobyggnad utmed Västgötegatan i kvadraten Mjölnaren, tomt nr 6. I dag när detta skrivs fattas det alltså en månad till 90 år jämnt sedan dess. Nästan lite av ett jubileum för den som känner sig hugad.

150330_ståhlbomsritninar-3

150330_ståhlbomsritninar-4

Jag har sagt det förut och jag säger det igen, jag fascineras av svunna tiders miljöer och teknik. Industrihistoria helt enkelt. Att se hur människorna av sin tid ritade och konstruerade byggnader och tekniska utrustningar anpassade efter dåtidens verksamhet. Lösningar som utfördes på ett genialiskt enkelt sätt, men med en kvalitet på utförandet som vore det installationer för tid och evighet.

150328_ståhlbomskvarn-58

Det slår mig också att det är stora kontraster i kapacitetsdimensioner mellan då och nu. Ståhlboms silo får väl ändå anses som en ganska liten sådan. Speciellt om man gör jämförelsen med den siloanläggning som står ute vid Djurö Kvarn. I dag, i en tid av centralisering och storindustrier av snart sagt precis allt, verkar det tyvärr inte finnas ekonomiska möjligheter att driva lokala produktionsverksamheter. Samtidigt som det talas vitt och brett om hur vi skall rädda miljön genom effektivare transporter. Mycket intressant ekvation.

2003 fasadrenoverades silon. Ny puts på fasaden återgav byggnaden dess forna glans och för ett tag trodde man väl att byggnaden skulle tas i bruk igen. Men något verkar ha gått i stå. Sedan dess har tiden obönhörligt satt sina spår, igen. Putsen har börjat falna och personer med mer eller mindre artistiska anlag, men definitivt med tvivelaktigt omdöme, har klottrat på den vackert renoverade porten och fasaden i övrigt. Fastighetens öde verkar ännu inte vara bestämt. Det lär ha funnits/finnas planer på nytt användningsområde, eller skall den rivas? Vore synd på så rara ärtor om byggnaden får skatta åt förgängligheten.

150327_ståhlbomskvarn-19

Med ingång genom den högra dörren, sett utifrån Västgötebacken, har man tillträde till kvarnmästarbostaden på första våningen, om två rum och kök. I hallen i lägenheten sitter gasmätaren, aningen svedd efter en eldsvåda vad det verkar. I köket finns den gamla spisen kvar med gasventiler till plattor och ugn. Rejäla doningar, inga plastvred här inte. Byggd för att hålla som brukligt var innan plastens intåg och ”slit och släng-eran” med den.

150328_ståhlbomskvarn-1

150330_ståhlbomsritninar-9

Förutom bostad består gatuplanet av en genomfart för de fordon som skulle lämna spannmål och hämta kvarnens olika produkter. Jag hade dock inte tillträde till källarplanet men av ritningarna, och sunt förnuft, kan man uttyda att där återfinns rör och utrustning för transport av spannmål till kvarnen.

150327_ståhlbomskvarn-18

Genom den vänstra dörren. sett från Västgötebacken, kommer man in ett trapphus som via en spiraltrappa tar dig ända upp till vinden om du så vill.

150327_ståhlbomskvarn-20

150328_ståhlbomskvarn-83

Men vi tar våningarna i tur och ordning. På andra våningen kommer man in i på kontoret med angränsande expedition och rum för chefen, samt bokföringsrum. Ett väl tilltaget kapprum med hatthylla och en toalett. Allt enligt byggnadsritningarna.

150328_ståhlbomskvarndag-20

150330_ståhlbomsritninar-10

Vi går upp till tredje våningen och kommer in i en korridor som leder in till styrelserum, kök, lunchrum och reservrum, vad det nu kunde vara för något. Korridoren ger idag inte intryck av att vara just en korridor, eftersom den utgjordes av glasväggar och öppningarna i väggarna för glaset gapar tomma. Från trapphuset kommer man in i det som en gång var ett laboratorium.

150327_ståhlbomskvarn-23

150330_ståhlbomsritninar-11

På fjärde våningen finns än idag fläktar, skakbord för kontroll av den malda säden, återstoden av de kapade transportskruvarna som gick i höjd med tredje våningen från kvarnen på andra sidan gatan, m.m. Överallt på utrustningen kan man läsa siffror som ingick i det system med wirear till luckor i rören som stod i direkt förbindelse med respektive silocell. Alltså den utrustning som krävdes för spannmålshanteringen samt att kunna styra rätt spannmål till rätt cell. För transport av spannmål i höjdled användes breda band med fastnitade skopor vilka lyfte spannmålet upp till toppen för vidarebefordran till ytterligare skruvar som slutligen matade ut den malda säden till silon, samt till kvarnen på andra sidan gatan.

150328_ståhlbomskvarn-37

150330_ståhlbomsritninar-12

Uppe på vinden, d.v.s. femte våningen på ritningen, finner man slutligen alla de rör som står i förbindelse med silocellerna. Jag kan bara föreställa mig den miljö som hanteringen av olika slags mjöl måste ha inneburit. Detta tillsammans med alla transportskruvar och fläktar torde med störsat sannolikhet varit både dammig och minst sagt ljudlig.

150328_ståhlbomskvarn-63

150330_ståhlbomsritninar-13

På taket står en liten kur där du finner ett par stora remskivor monterade på lagrade axlar. Remskivorna i sin tur driver breda remmar på vilka skoporna är nitade. Axlarna löper lätt och fint än i dag. Inga tecken på missljud eller lagerhaverier.

150328_ståhlbomskvarn-69

150328_ståhlbomskvarn-71

Från Wikipedia har jag hämtat följande: ”Verksamheten grundades 1863 av konsul Anders Edvard Stålbom, och den ursprungliga verksamheten var spannmålsagentur och speditionsaffärer. Vid konsulns död övertogs verksamheten av änkan, Edla Ståhlbom och Malcolm Törnquist, under namnet Ståhlbom & Co. Under 1890-talet tog bolaget över en äldre kvarnrörelse på platsen, med rötter från medeltiden. Kvarnen drevs med vattenkraft till 1920, då el installerades. Verksamheten bedrevs fram till 1966, därefter har kommunen varit ägare till Ståhlboms kvarn.”

150330_ståhlbomsritninar-14

150330_ståhlbomsritninar-15

Det finns liggande planer för kvarteret Mjölnaren och om du är intresserad så kan du läsa mer om det på www.norrkoping.se/bo-miljo/stadsutveckling/detaljplaner/nordantill/mjolnaren-nordantill/index.xml

150328_ståhlbomskvarn-80

Under dokumentationsarbetets gång har jag inte bara fått en inblick i svunna tiders teknik och arkitektur. Jag har också fått en uppdatering i det svenska språket genom att läsa de anteckningar tillfälliga gäster präntat ned på väggarna i fastigheten. Kanske inte några djuplodade och revolutionerande tankar om världsomspännande problem, men mer ett tidsdokument i sig.

Vad som händer med Ståhlboms silo vet jag inget om, även om det i de planer för kvarteret jag läst igenom, ser ut som silon får stå kvar. Men med tanke på att verksamheten upphörde 1966 och utan att egentligen veta hur slipstenarna dras i sådan här fall, får jag en känsla av att byråkratins kvarnar ibland mal lite långsamt…

Jag vill rikta ett stort tack till två personer som möjliggjort detta inlägg. Dels Gunnar Engdahl på Stadsbyggnadskontoret, Mark och Exploatering, som upplät lokalen till mig för dokumentationen. Samt 1:e arkivarie på Norrköpings stadsarkiv som tog fram allt ritningsmaterial över Ståhlboms silo. Tack för hjälpen.

150327_ståhlbomskvarn-26

6 comments

  1. Hej Mikael.

    Tak för fina ord! Jättekul att ha fått ”upplysa” dig om vad som döljer sig bakom fasaderna på en av Norrköpings gamla byggnader.

    Med vänliga hälsningar / Per

  2. Fascinerande! Har sett byggnaden så många gånger utan att veta vad som dolde sig därinne. Mycket fina bilder. 🙂

  3. Tack för rundvandringen i ett spännande hus, har passerat ett antal gånger och undrat hur det ser ut på insidan, nu vet jag mer !

    // M

Leave a comment

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.