Hoppsan, bilden är visst skyddad ;)

Utan vatten stannar världen…

2015/08/17 , , Per Engström

Inför stundande Cykelvasa flanerade jag med familjen uppe i Lindvallen, minglade kanske man kan kalla det. Mycket att titta på och många människor att tala med, många fler att passera. En av dessa människor jag så när höll på att passera utan vidare spisning var Stefan Sand. Men turligt nog tog jag kontakt med honom och fick mig både en tankeställare och trevlig pratstund.

150814_stefan_sand_wateraid-3

Jorden runt har jag farit många gånger, elva gånger närmare bestämt. Alla elva gånger har resan gått i västlig riktning. Ett antal gånger har jag också korsat världshaven i nord-sydlig riktning eller vice versa, och ytterligare ett otal gånger i alla de möjliga väderstreck, hit och dit. Ett saligt flackande har det blivit genom åren. Men aldrig för egen maskin, om man säger så. Jag har dock varit starkt bidragande till att vi har kommit till vår destination i och med mitt yrkesutövande som maskinist i handelsflottan. Men aldrig har jag tidigare funderat på att cykla jorden runt. Att ta cykeln in till stan för en pubrunda var väl vad jag kunde sträcka mig till, om det var för lång väntetid i taxikön.150814_stefan_sand_wateraid-9Stefan Sand däremot, skall cykla jorden runt på tre år. Som de flesta vet, är det fyratusen mil runt ekvatorn. Fyratusen mil är det samma som fyrahundratjugoen Cykelvasor. Jamen då så, då är det ju ingen match. Eller? Men på tre år då? Det skulle ju bli etthundrafyrtio Cyklevasor per år, eller elva Cykelvasor i månaden, etthundraelva mil i månaden, i tre år. Hänger ni med? Lägg därtill alla stopp som uppstår på grund av oförutsedda problem. Haverier, blessyrer, språkförbistringar, m.m. För att inte tala om byråkratiska problem. Var det någon som trodde att Sverige toppar listan över byråkratisk perfektion? Tänk i så fall om, jag vet! Hur som helst, med alla problem som troligtvis, men förhoppningsvis inte, uppstår under resan blir det fråga om rätt bra dagsetapper för oavsett vem du frågar. Imponerande siffror i alla avseenden. Nu kanske någon petimäter hävdar att man inte kan cykla över världshaven och att det därför inte blir fyratusen mil på cykeln. Nej, alldeles rätt. Men å andra sidan, fyratusen mil är det fågelvägen runt vårt klot, och jag tror inte Stefan har för avsikt att försöka flyga med cykeln…

150814_stefan_sand_wateraid-6Idén att sponsra sitt projekt med vattnet som tema är ingen dum idé det heller. Vatten är det enda alla vi människor har gemensamt, som Stefan säger. Jag funderar lite på det han säger och kommer fram till att det verkar logiskt att förena två så basala faktorer som cykling och vatten, två grundläggande faktorer för människans välbefinnande. Jomen faktiskt, två faktorer som handlar om mänsklighetens fortlevnad. Vattnet ”goes without saying”, och cykeln, om man avser användandet av cykeln för minskandet av fossila bränslen och på så sätt räddar planeten Tellus från koldioxidutsläpp. Kanske lite naivt av mig att göra den kopplingen, men varför inte?

150814_stefan_sand_wateraid-5Men det är den stora bristen på rent vatten som är det aktuella problemet, ca tio procent av världens befolkning har inte tillgång till det som övriga nittio procent tar för givet. Det är ju bara att vrida på kranen så får vi friskt vatten i våra glas. Men till följd av vattenbrist och dåligt vatten, dör det ungefär en människa i minuten, året om.

Stefan berättar om WaterAid, som är en internationell frivilligorganisation. Deras uppdrag är att förändra liv genom att förbättra tillgången till rent vatten, förbättrad hygien och sanitet i världens fattigaste samhällen. Mitt val av välgörenhet är lika självklar som oberoende.
 Vatten är det enda vi har gemensamt med alla på jorden oavsett, religion, hudfärg, ålder, geografi, ursprung och politik. Vi har alla har exakt samma behov av vatten, och vi tar rent vatten för givet, säger Stefan.150814_stefan_sand_wateraid-8

En stor del av finansieringen av projektet har han löst genom att sälja av precis allt han ägde och hade och äger nu endast två kartonger, en med sommarkläder och en med vinterkläder. Beundransvärt eller dårskap? Döm själv. Personligen tycker jag att det lutar åt att jag är avundsjuk på Stefan och att det faktiskt finns människor som vågar uppfylla sina visioner. Att komma så långt att man inser att livet faktiskt inte kan mätas i hur dyr bil, eller hur stort hus man har råd med och sedan göra något konkret av det man kommit fram till. Livet har så många andra ingredienser än rent materiella. Ett faktum som de allra flesta av oss inser men förbiser. Visst, vi hävdar att vi mycket väl är medvetna om att livskvalitet inte kan mätas i pengar, men lever vi verkligen efter den vetskapen?

150814_stefan_sand_wateraid-7Han berättar om en liten del av allt det praktiska han behövt ordna inför resan. Bland annat att han har skaffat sig två pass, hur han på ett finurligt sätt löst problemet med kontanta medel under resan. Alla detaljer verkar vara väl genomtänkta, så långt man nu kan planera tre år in i framtiden och för det oförutsedda. Men med en härlig inställning om att problemen får lösas när de väl dyker upp, att inte grubbla för mycket innan, så är jag nog ganska övertygad om att Stefan kommer att lyckas med sitt livs projekt.

Förhoppningsvis får Stefan också tillfälle att gå på fest när han kommer till Kuala Lumpur, Malaysia. Det är nämligen avtalat att den svenska ambassadören i Kuala Lumpur, Bengt G Carlsson, skall ordna med någon form av event med speciellt inbjudna när Stefan väl kommer dit. 150814_stefan_sand_wateraidCykeln Stefan ger sig ut på är av fabrikatet Merida. Han kontaktade Merida redan förra året när han cyklade genom Sverige, i nord-sydlig riktning. Det resulterade i att Jonatan Giske Havnevik på Merida kontaktade Stefan i år, och på den vägen blev det. Som slutkläm påpekar jag att jag misstänker att när Stefan väl kommer hem efter varvet runt, med fog kommer säga: Jag orkar nog inte cykla ”Mer-i-da´”…150814_stefan_sand_wateraid-2För att få läsa mer om vad som görs för den delen av världen som inte har tillgång till rent vatten, gå in på www.wateraid.org. För att läsa om Stefans projekt och kanske till och med sponsra honom, går du in på  www.cyklingswede.se.

Jag säger inte lycka till, jag väljer istället att säga ”brek a leg”, samtidigt som jag av hela min organism önskar dig all välgång under färden runt klotet. Vaya con Dios, Stefan.

Leave a comment

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.